Sökresultat

En ny rättssociologisk studie visar att personer som fått brottsofferersättning ofta upplever att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Både allmänheten och brottsoffer vill se högre brottsofferersättning – och nu har regeringen lämnat ett lagförslag om höjda ersättningsbelopp. Tre fjärdedelar av brottsoffren svarar att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig. Åtta av ti

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-laga-krankningsbelopp-riskerar-att-gora-mer-skada-nytta - 2025-12-13

Med en dryg vecka kvar till valet är tonläget i politiken högt och polariseringen tydlig. Men skiljaktigheterna handlar inte bara om ideologi och åsikter. Man är också benägen att tycka att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla. Det visar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet i en studie om så kallad affektiv polarisering. Tidigare studier från amerikansk politik har visat

https://www.sam.lu.se/artikel/hat-och-fordomar-kan-forsvara-regeringsbildning - 2025-12-13

Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i Kronofogdens register. För första gången har man studerat varför det finns hela 64 procent fler invandrare bland Kronofogdens kunder än vad deras andel av befolkningen är. Förutom arbetslöshet och låga inkomster är bristande kunskaper om Sveriges ekonomiska och juridiska system den främsta anledningen till att utrikes födda blir överskuldsatta, vilket

https://www.sam.lu.se/artikel/utrikes-fodda-kraftigt-overrepresenterade-i-arenden-hos-kronofogden - 2025-12-13

Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utför fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat identiteter och vardaglig radikal aktivitet inom utomparlamentariska vänstergrupper för att undersöka hur politiskt deltagande förändrats i Sverige

https://www.sam.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2025-12-13

Kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Det visar en ny svensk studie där man för första gången jämför kirurgisk och intensiv icke-kirurgisk behandling genom att låta slumpen avgöra vilken av behandlingarna deltagarna skulle få. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Child & Adolescent Health. Svår obesitas, det vill säga fetma med ett BMI

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-fetmakirurgi-fungerar-bra-aven-i-tidig-tonar - 2025-12-13

Grattis Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi vid Lunds universitet, som får Svenska Läkaresällskapets (SLS) Berzeliusmedalj i guld 2021 för nyskapande forskning inom medicinsk kemi. Hur känns det att ta emot den här fina utmärkelsen? – Det är en stor ära för mig att tilldelas Berzeliusmedaljen och att vår forskning uppmärksammas. Jag började min postdoc-utbildning på klinisk kemi i Malmö 1

https://www.medicin.lu.se/artikel/anna-blom-far-berzeliusmedaljen-2021-framsteg-inom-medicinsk-kemi - 2025-12-13

På uppdrag av regeringen utvecklar och tillhandahåller SciLifeLab avancerade tekniker, instrument och kompetens till forskare inom akademin, industrin och sjukvården i hela Sverige. Sedan den 1 juni i år är Johan Malmström plattform Scientific Director vid Integrated Structural Biology, ISB, som är en av plattformarna inom SciLifeLab. Vad är plattformens uppdrag? – Plattformen kommer i samarbete m

https://www.medicin.lu.se/artikel/johan-malmstrom-science-director-plattform-vid-scilifelab - 2025-12-13

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-12-13

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-13

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-13

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-13

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-12-13

Med hjälp av hasselnötsskal som påträffats vid arkeologiska fyndplatser har forskare lyckats ta reda på hur det skånska landskapet utvecklats under de senaste 10 000 åren. Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. De flesta associerar kanske hasselnöten med den italienske konfekttillverkaren Pietro Ferrero som under 1940-talets ransonerin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hasselnoten-en-valsmakande-tidskapsel-som-skvallrar-om-landskapets-forandring - 2025-12-13

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-12-13

Statsvetenskapliga institutionen har under 2019 varit fortsatt framgångsrika i att få forskningsanslag. Forskningsprojekten sträcker sig över ett brett fält och är inom en mängd olika forskningsinriktningar. Några huvudteman som kan skönjas är miljöpolitik, kritisk förvaltningsforskning, utrikespolitisk analys och komparativ politik. Projekten som har fått forskningsanslag under 2019:Niklas Alterm

https://www.svet.lu.se/artikel/over-50-miljoner-till-ny-forskning - 2025-12-13

Fredagen den 5 maj försvarade Elton Chan framgångsrikt sin doktorsavhandling som undersöker skapandet och omvandlingen av offentliga platser i Hongkong, en stad som är genomsyrad av nyliberala ideal och som under senare år har kännetecknats av betydande försämringar när det gäller demokratiska rättigheter och friheter. Med utgångspunkt i senare års proteströrelser i Hongkong och de sätt på vilka d

https://www.soc.lu.se/artikel/elton-chan-var-nya-doktor-i-sociologi-har-forsvarat-sin-avhandling-om-offentliga-platser-i-hongkong - 2025-12-13

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-12-13

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-12-13

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-12-13

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-13